Livsmedelskvalitet

Närproducerade äpplen från Kivik.

Närproducerade äpplen från Kivik.

Begreppet livsmedelskvalitet definieras på olika sätt beroende på vem man frågar, vilken kultur som avses och när i tiden frågan ställs. Att maten är säker och fri från smittor och andra faror är ett konsumentkrav – en basnivå – sedan länge. Tidigare betraktade man den sensoriska kvaliteten (t.ex. smak och textur) och näringsinnehållet (t.ex. protein och kolhydrat) som mest väsentligt men idag är livsmedlets produktionsegenskaper (ursprungsland, närproducerad, ekologisk produktion och djurvälfärd) minst lika betydelsefulla för många konsumenter. Men många konsumenter har mycket liten kunskap om dessa olika kvalitetsparametrar och kan därför inte fatta ett informerat val i butiken. Dessutom är kunskapen fortfarande i sin linda (t.ex. är det inte självklart vilka tomater som har lägst miljöpåverkan eller om räkorna känner smärta vid fångst) och dessutom är märkningen av matens ”ryggsäck” undermålig.

Mina tidigare erfarenheter inom området består av att jag:

• I min forskarutbildning försöker jag belysa hur vetenskapsområdena ”livsmedelskvalitet” och ”djurvälfärd” har utvecklats och hur undervisningen i dessa ämnen har genomförts och kan utvecklas. Mer kunskap kan påverka konsumenternas matval.

• har varit ansvarig för kommunikation i projektet ”Hållbara Matvägar”, som är ett tvärvetenskapligt projekt som ska samla kunskap om miljömässig hållbarhet i den svenska livsmedelskedjan och presentera framtidens produktkedjor med hänsyn tagen till övriga hållbarhetsaspekter.

• medlem i organisationskommittén för den internationella föreningen Eursafe:s kongress i september 2013. EurSafe är en oberoende organisation för samverkan om etiska frågeställningar I lantbruks- och livsmedelskedjan. Etik och CSR är viktiga aspekter för livsmedelsbranschen men konsumenterna ska kunna se vad som finns bakom de vackra orden. Mer om EurSafe 2013.

• fortsätter utveckla online spelet ”Food ethics dilemma” för att kunna skapa förståelse för hur komplex produktionen av vår mat är genom att låta studerande ta på sig olika stakeholderroller och träna på att argumentera för sin etiska ståndpunkt.

• Hästköttsskandalen våren 2013 är bara toppen av ett isberg. Jag tror att många i livsmedelsbranschen underskatter konsumentmakten. Men konsumentmakt bygger på kunskap och kompetens. Därför menar jag att vi behöver utveckla strategier och metoder för kunskapsutvecklingen och utvecklingen av den högre utbildning som ska bygga på öppenhet och transparens.

• Mer insyn och bättre märkning kan bidra till informerade val och bättre uthållighet. Appen ”Djurskyddat” är ett exempel på nytänkande för utbildning av allmänheten med hjälp av IT-tillämpningar.

De flesta livsmedel märks fortfarande enbart med ingredienser och näringsämnen. Mer insyn och bättre märkning kan bidra till informerade val och bättre uthållighet.

De flesta livsmedel märks fortfarande enbart med ingredienser och näringsämnen. Mer insyn och bättre märkning kan bidra till informerade val och bättre uthållighet.

Få människor i Sverige lever med lantbrukets djur idag men har istället närhet till hund och katt. Mer kunskap kan påverka konsumenternas matval.

Få människor i Sverige lever med lantbrukets djur idag men har istället närhet till hund och katt. Mer kunskap kan påverka konsumenternas matval.